RÅVARUTILLGÅNGAR FÖR PELLETSTILLVERKNING
Bengt Hillring & Johan Vinterbäck. SLU

Användningen av olika biobränslen har ökat snabbt. Detta gäller inte minst för pellets som idag huvudsakligen baseras på vedråvara i form av industriella biprodukter som sågspån, kutterspån och torrflis.

Under lång tid har priserna legat stilla för biobränslen vilket i realiteten betytt sjunkande priser p.g.a. inflation. Marknaden har byggts upp utan flaskhalsar i produktionen som medfört prishöjningar, något som bidragit till den snabba utvecklingen.

Utöver tillverkningen av pellets används dagens råvaror för direkteldning inom skogsindustrin och i vissa värmeverk. Spånskiveindustrin är traditionellt en annan stor användare. Kutterspån används även som strö i djurstallar, särskilt för hästar.

Tillgångarna av biobränslen domineras generellt av råvaror från skog och skogsindustri. Biobränslen från åker såsom Salix och rörflen samt olika typer av returmaterial
har också en viss potential.

När det gäller avverkningsrester i form av grenar och toppar (grot) så visar flera undersökningar att råvarubasen är stor. Det som begränsar uttagen är i första hand kostnadsbilden för skörd (Lönner, G. m.fl., 1998).

Inom sågverken produceras en hel del biprodukter då mindre än hälften av den inkommande råvaran blir till sågad vara.

Produktionsbalans Svenska sågverk med en större produktion än 1000 m3 sågad vara, 1995:

Ved31 miljoner m3 fub
Sågutbyte47 %
Flisutbyte34 %
Spånutbyte9,5 %
Restpost9,5 %
SUMMA100 %
Därtill kommer bark2,8 miljoner m3

Källa: Warensjö. M. (1997).

Om man räknar om sågverkens biprodukter i ovanstående undersökning baserade på en årsproduktion av 15 miljoner m3 sågad vara fås följande produktionspotential för pellets: Maximal produktionspotential för pellets från Svenska sågverk

 Ton pelletsTWh
Bark1 472 0007,4
Sågspån1 165 0005,6
Bakar, avkap m.m.18 0000,01
Torrflis373 0001,8
Kutterspån486 0002,3
Totalt3 514 00017

Källa: Hirsmark (2002).

Därtill uppgår sågverkens produktion av cellulosaflis i energitermer till ungefär lika mycket som råvarorna ovan eller cirka 18 TWh. Dessa sortiment används idag av sågverken för strategiska virkesbyten med massa och pappersindustrin och torde inte vara aktuella att i någon större utsträckning föra in som råvara för pelletstillverkning på kort sikt. Det är förstås ytterst såväl en strategisk fråga som en prisfråga.

Det finns också en betydande post av kutterspån, slipspån m.m. från vidareförädlingsindustri som inte är medräknad i ovanstående tabell.

Den maximala industriella produktionskapaciteten för pellets i Sverige är idag cirka 1 miljon ton och årsproduktionen 2001 uppgick till cirka 750 000 ton. Användningen uppgick till cirka 4 TWh (eller mer än 800 000 ton). Skillnaden är differensen mellan import och export av pellets.

Det finns alltså stora potentialer både från skogen och skogsindustrin men också från vissa åkerbränslen och inom den snabbt växande återvinningsindustrin. Det bör påpekas att de olika kvantiteterna i tabellen ovan till stor del redan utnyttjas för andra ändamål än pelletstillverkning och att det är här som konkurrensen om råvaran uppstår.

Vi gör bedömningen att följande råvaror kommer in i produktionen av pellets vid olika årliga produktionsnivåer i framtiden (vid en kostnadsbaserad rangordning av råvaror):

2-4 TWh pellets (ungefär dagens nivå): sågspån och kutterspån.
4-8 TWh pellets: sågspån, kutterspån, bark, grot och stamved
8-10 TWh pellets: sågspån, kutterspån, bark, grot och stamved och återvunnet trädbränsle.

Återvunnet trädbränsle är den billigaste råvaran men kan endast måste eldas i speciella anläggningar med högre investeringskostnader i rökgas rening m.m. än i konventionella biobränslepannor.

De bästa kvaliteterna av pellets ska gå till de minsta användarna (hushållen är de allra minsta) vilket betyder att produktionskostnaden ibland överstiger det pris som man får ut för sin pellet eftersom större förbrukare betalar lägre priser än småförbrukare. Prisbilden för pellets är sådan att den influeras starkt av priset på alternativen,
för villor märks detta särskilt tydligt när oljepriserna stiger.

Pressen på råvarubasen för pelletsproduktion kommer att öka i framtiden och det blir än viktigare att tillverkningen sker rationellt i effektiva enheter nära råvaran. Förmodligen kommer framtidens energiföretag att återigen vara intresserade av en integration bakåt i bränsleproduktionen och göra investeringar nära råvaruproduktionen, varför inte i plantager i högavkastande områden i tropiska länder vilket redan sker i pappersmassa tillverkningen.

Institutionen för bioenergi, Box 7060, 750 07 Uppsala.
bengt.hillring-snabelA-smsk.slu.se
www.bioenergi.slu.se
 
 
Referenser

Lönner, G., Danielsson, B-O., Hektor, B., Nilsson, P-O., Parikka, M., & Vikinge, B. (1998). Kostnader och tillgänlighet för trädbränslen på medellång sikt. Uppsala: Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för skogs-industri-marknads studier.Rapport nr 51.

Hirsmark, J. (2002). Densified Biomass Fuels in Sweden: Country report for EU/INDEBIF project. Uppsala: Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för skogshushållning. Examensarbete nr 38.

Warensjö, M. (1997). Sågverkens produktion och virkesbehov m.m. 1995. Uppsala: Sveriges lantbruksuniversitet. Institutionen för virkeslära. Rapport nr 251.